16 Feb
Lördagen den 16 februari 2008, 23:36

Denna helgen har verkligen varit soft. Har spelat wow mer eller mindre hela dagen. Samt dagen i går. Ätit en massa onyttigheter och umgåtts med familjen, och fixat nya låtar till mp3:n Haha den är fan snart spräng full. Typ bara tagit in intrycket av att jag är Hemma.

Underbart att bara ta det lungt och vila upp mig utan att känna ngn större press. Det var som en stor tyngd som släppte när jag kom hem. Kände mig verkligen lättad. Förmodligen det som behövdes för att bli frsik. Hatar verkligen att vara sjuk. Så efter man kom hem så kändes det genast bättre. Vem vet kanske låg det undermedvetet? Hmm … I’ll never know … Efter årsskiftet har mitt psyke verkligen åkt ner till botten.
Så mycket som har legat och tryckt och pressat, nej jag har verkligen inte mått bra. Men med ett smile på läpparna så tror man att man lurar allt – även sig själv.
Man går vidare, glämmer bort den känslomässiga delen. Men fan när den gör sig påmind, inget roligt att uppleva. Tack för Katta som har funnits här och funnits som en stödmur att kunna prata med. Vet liksom ingen annan …
Sedan vet hon ju verkligen ALLT som ligger bakom till varför allt är som det är i dagsläget. Gränslöst tacksam för hon finns här för mig.

Saknar min babe, visst det känns skönt att vara hemma och så. Bland mina saker och ligga i min säng och ha min familj runt mig. Det känns jätte bra. Men det som suger är att jag inte har alex i närheten, hos mig. Och att det är flera mil mellan oss. En hel jävla huvudstad imellan oss. Visst om vi bodde en halvtimma ifrån varandra då hade det ju varit lite annurlunda men 2 fucking jävla timmar ?? Det är inte kul …
Då blir det ju liksom så att ngn få vara mer hos den ena. Och i detta fallet vart det ju jag. Visst trevlig familj så. Om man bortser från vissa saker. Så Lätt att leva där? Neej. Därav min stora hem längtan. Sedan så känner man sig så låst när man är under större delen hemma hos ngn annan. Man vet liksom inte vad man får göra och inte.

Så till slut insolerar mig sig. Sedan alla andra känslor som kommer med blickar och fan allt. Varit med om det så många gåner förr. Psyket pallar till en viss del sen så är man körd. Man känner sig bara ivägen. Allt känns bara fel som man gör fast man försöker gör ngt även om det är litet. Eller som en vännina som vet exakt vad jag snackar om sa ” Jag har aldrig känt mig välkommen i det huset ” . . . Fattade först inte vad hon snackade om men nu tror jag att det börjar gå upp ett litet ljus.

Men jag får träffa honom snart .. haha hoppas det blir snart iaf .. men när det blir det vet jag inte .. Så det suger lite det med :(

Hoppas att det blir lika fint väder som det har varit hela helgen. Tänkte ta mig en iskall solig lång prommis i vinterlandskapet. Skulle vara mys och sedan komma hem och värma sig med varm glögg? Skulle inte vara helt fel :)

Nej nu ska jag röja lite i mitt rum innan jag somnar. Inte skönt att vakna upp med bok i ryggen eller ngt liknande :P

C ya