Älskade ungar
Barnen berättade allt roligt som dom gjort under helgen när jag kom idag. Dom har röjt och lekt massor! När klockan var halv åtta kröp en liten fis upp brevid mig i soffan och små hängde på mig. Jag frågade om hon var surig? Nej hon var trött, så klättrade hon upp på mig och tok slocknade. Det var bra länge sedan hon somnade på mig ❤️ hon sov hela vägen hem. Sen vaknade hon. Nu sitter hon och jag och äter en extra middag för fröken var hungrig. Wille gick och lade sig utan bråk. Super skönt. Ska bara få lillan trött igen :) sen ska jag krypa ner och sova jag med, hoppas jag.






Morsdag
Idag är det morsdag och jag fick en redig sovmorgon. Vilket jag är glad över då jag vaknade upp i tårar flera gånger under natten. Mamma och pappa är på lekland med barnen och jag är hemma hos syrran och just nu bara är. Här finns det inget som påminner. Inga minnen. Jag känner ingen ångest här. 

Regnet smattrar på utanför och det är helt tyst. Om jag hade haft en bok nu hade det varit perfekt. 

Jag gjorde ett av mina svåraste beslut i går. Jag visste att det var rätt väg att gå.  Syrran läste, nickade och vi tittade bara tyst på varandra men vi båda visste att jag kan inte leva och gå vidare annars. Det är tungt svårt att släppa en sådan stor bit av sig själv. Alex var så orolig. Jag orkade inte för jag vet att jag bara gråter om jag pratar om det. Jag är så trött på mina tårar. Kan dom inte bara ta slut? Jag gråter för något som redan är vägt, mätt och dömt. Varför kan inte jag få stänga av helt ? Jag hör svaret från flera personer som sagt det redan till mig.. För att du älskar någon som inte förtjänar din kärlek. 

Hur dödar man sina känslor på bästa sätt? 



Memory Lane
Min syster har sett mig i många situationer men att se mig så som hon fick se mig idag, är en på miljonen. Jag bröt ihop i köket hos päronen medans vi åt och började gråta. Det var många år sedan hon stod och tröstade mig på det viset, hon var stark för min skull. 

Barnen ville stanna kvar så då bestämde vi oss för en redig syster kväll. Vi drog hem, vårt riktiga hem. Skärgårdsstad. Sedan åkte vi till alla våra platser, drog fram alla minnen, lyssnade på härliga country låtar och plockade fram alla gamla feelgood känslorna och sjöng. 

Nu sitter vi i myskläder, brasan är tänd, ska titta på skön serie och ta ett glas vin. Tid, detta kommer ta tid. Men för första gången på lång tid så jag jag nu en framtidsplan. Det ger mig iaf lite trygghet. 

Tack syrran för att du finns! ❤️